Vad är egentligen livet?

Är det att gå och ta ett andetag varannan sekund, jobba 47 veckor om året minst, se sig i pegeln varje morgon och konstatera att man bara blir rynkigare och rynkigare?

Eller är livet en färd mot det okända i expressfart med en del rolig och en del tråkigt på vägen?

Själv så stöder jag nog teori nummer två, jag hoppas och tror att man själv kan påverka händelser i sitt liv genom olika val man gör. En del val går käpprätt åt helvete men då har man förhoppningsvis lärt sig någonting av detta. Jag är också av den uppfattningen att varje männska vi möter har någonting att lära oss och vi dom.

Om man träffar flera människor av samma typ så tror jag att det betyder att vi inte lärt oss riktig allt annu. Därav ska man försöka behandla de man möter med respekt (vilket kan vara svårt).

Detta blev en flummig postning men den väcker kanske till eftertanke hos den som läser den.

tordag.... så nära fredag.... sista dagen före semestern... SUCK!! aldrig kunde man väl tro att det kunde gå så in i h-vete sakta. Klockan är bara elva och det känns som om jag suttit på denna stol i minst tio timmar. Snart är det dags för lunch och då kommer tiden att gå blixtsnabbt.